Sitter du i mrkret
och srjer det som var
s fastnar du i tiden
fast ingenting finns kvar
Du slr dig sjlv i bojor
som du smitt av bitterhet
och ingen tar sig in i
din vrld av ensamhet.
Livet kan vara din vn,
frst nr du lever.
det kan formas igen,
bojorna brytas n.
Dden ska komma till dig,
vem r frskonad?
Om du r njd eller ej
hmtar han dig nd.
I nattens sista timma
nr lgan flmtat till
d vaknar ocks dden
och frgar vad du vill.
Han vntar dr i mrkret
som ttnar i ditt hus.
Befriar dig frn skuggor
och blser ut ditt ljus.
Livet r bara ett ln,
du r en lga,
var den n kommer ifrn
tndes den dock fr dig.
Hll den s lnge du kan,
livet r att vga.
Bara en gnista som brann,
var nd ljus fr mig.
Vad finns kvar av det
du hade d i en tid
som inte lngre finns.
Vntar livet i det stora bl,
nr du vgat lmna allt du minns?
Livet r bara ett ln,
du r en lga,
var den n kommer ifrn
tndes den dock fr dig.
Hll den s lnge du kan,
livet r att vga.
Bara en gnista som brann,
var nd ljus fr mig.