refräng;
minns du hur sjukt det va
ja allting vi såg var knas
ja minns du vår tid som barn
söder om stan
bror, livet e knas vi går igenom en jobbig fas
började småhungriga, ute efter floss
damma runt i orten på en cross
gjorde det som alla förbjöd, samla på oss bröd
kommer du ihåg när det va nöd
magen kurrade ibland vi kommer ihåg när vi såg errol död
shit första liket som vi såg, hans ansikte va kritvitt
o mitt blev rött såg hans mammas tårar när dom föll
droppar full av smärta visste att de förr, eller senare skulle hända med djävulens prozac
lät de inte vänta det började med att han beckna för att sen jaga draken, shuno jaga lyckan jag minns när han va hungrig och rädd vaken men mot slutet så blev hans själv tom o naken
bror minns du tjackisarna, som parkera pundburkarna utanför portarna
och vi fatta ingenting vi va värsta snorungarna
dom jagades jämt utav snutarna
och vi spejade nyfiket där bakom kullarna
bror livets gång vem anade att vi skulle se dom,
flera år senare bakom murarna
i fängelset med mördarna rånarna o tjuvarna minns du
Refräng;
minns du hur sjukt det va
ja allting vi såg var knas
ja minns du vår tid som barn
söder om stan
minns du lilla hittejoel eller vad han hette
du vet shuno som bodde på nedrebotten lägenheten
han vi bruka spela tv-spel med han med unga morsan som vi tyckte va fin
inte visste vi att hon gick på amfetamin
hon jobba med sin kropp det var därför shuno sprang ut o in
ahbow kommer du ihåg till o med ahmeds kusin
nu fattar jag varför han kom ut med ett flin
kommer du ihåg när dom äldre baxa centrum sena nätter
med två 7or i sina händer dom baxade burken tömde haket på cigaretter
dagen efter pizzerian dom flasha sina stiletter
dom baxa sen vi kom, och tog deras smulor
vi drömde om miljoner, sen dom visa oss hur vi tejpa ir detektorer
dagen efter, vi gick till flipperhallen lekte kungar
eller hur bara hungriga, vilsna snorungar
med hopp och en dröm om att få leva som kungar
broshan de var synd att kalle och dejjan börja punda
för dom va bra när dom va unga
oh shit, de va tur vi börja baxa, plundra
det höll oss fokuserade o peppade till hundra minns du
Refräng;
minns du hur sjukt det va
ja allting vi såg var knas
ja minns du vår tid som barn
söder om stan
inget kan hålla oss nere smärta dämpar vi med vrede
nåt vi lärde oss vid ett tidigt skede
växte upp med tjuvar pundare o banditer
vi e vana med skiten misären härdat oss vart igenom den biten
växte upp i orten där världen e liten
blod svett och tårar hela vägen till eliten
har sett så många slungas utav drogerna o spriten
har blivit flera gånger sviken
svek det e en del av livet men,
ta mig på mitt namn att jag klipper dom svinen
skickar dom till helvetet, där dom brinner
matchboll min vän det alltid vi som vinner
sen undrar folk varför dom blir klippta och försvinner
de giriga, avundsjuka horungar
det e såna som mår dåligt, när en broder skiner
ormarna vill se oss lida,
men det e fega fittor utan bollar för att kriga
horungar som informerar till grisar
på en sån fitta kallen kommer aldrig missa
grabbarna som sitter är mina bröder
alla har vi haft samma öde förnedrande från barnsben utan ett öre hungriga magar som jagar något större
mitt hjärta de blöder men kampen den glöder kartellen 4 life
Från gatan till fängelset från fängelset till gatan
aina i kvarteret fram o tillbaka
dom ligger o spanar tror inte att vi anar
vi jagar som slavar dom vaktar som gamar
i mitt kvarter, är misären allt jag ser
mammorna ber och regnet faller ner