Det var när orden börja' sina
Som hennes händer sökte sig till mina
Och tog ett fordrande tag
Jag var väl inte sen att nämna
Att vi kanske borde lämna våra platser
Där vi suttit ett slag
Hon måste tyckt det kändes rätt
För hennes sätt blev ganska hett
Rent ut sagt helt bortom vett och etikett
Hon viska' saker i mitt öra ingen annan vågat göra
Hon var en mästare i konsten att förföra
Det var minst sagt passionerat exalterat maximerat
Men så såg hon plötsligt upp och log lätt generat
Precis som om hon gjort nånting man inte ska
Och det var då hon sa: "det här inte jag"
Ref:
Du ska inte tro jag brukar göra så här
Det händer nästan aldrig jag lovar och svär
Det är inte alls så här jag brukar va'
Nej det här är inte jag
Det var samma för mig fast med en helt annan tjej
Hon gjorde också likadant och börja' ursäkta sig
Det var som om hon ville föregå om någon skulle förebrå
Och fördöma det som bruka' försiggå
Hon himla' med ögonen och sucka' och sa:
"vad är det med mig idag det här är bara inte jag"
Hon sa att det var ett undantag från regeln
Som om hon annars inte kunde se sig i spegeln
Varför är det så svårt att bara lära som vi lever
Vi är ju ändå våra egna elever
Om vi ska stilla vår hunger och släcka vår törst
Är det nog lättast om vi slutar be om ursäkt först
Ref