Mellan huset och heden
finns den plats där vi står.
Solen rör dina kläder.
Vinden drar i ditt hår.
Kan du inte säga om du tänker gå nu
Kan du inte tala om hur det ska gå nu
Kan du inte visa nåt med dina händer
Kan du inte säga att vad som än händer
ska vi en gång få gå tillsammans.
Det skulle trösta mig
Det skulle trösta mig
i natt
Det finns kärlek på tundran
mellan spindlar i snön.
Så jag kan inte ens undra
om det vi har är en dröm.