Orup - Stockholm Тексты

Vers.
Jag sitter hŠr och vŠntar och tittar ut šver Stockholm.
Den lever livet som om allt var som fšrut.
Och det kŠnns inte sŠrskilt lŠnge sen
som jag var en utav dom alla mŠnniskor som jag ser.
Nu kŠnns det mera som om allting tagit'slut.
Vi borde haft ett liv i stillhet, borde haft ett liv ihop.
Men det é fšr sent.
IstŠllet sitter jag och vŠntar just pÃ¥ ingenting alls.
Men det é fšr sent, ja de é fšr sent.

Ref.
I Stockholm é jag fšdd.
DŠr har jag min familj,
och jag hittar nŠstan šverallt, men Stockholm har blivit kallt.

Vers.
Jag trodde alltid jag skulle vilja bli begraven hŠr i Stockholm.
Nu vet jag inte ens om jag vill stanna kvar.
Och alla gator som vi gick pÃ¥, alla stŠllen vi besškte,
alla mŠnniskor vi sÃ¥g.
Dom ter sig inte lika vŠnliga idag.
Jag borde Ã¥ka hŠrifrÃ¥n, jag borde resa nÃ¥gonstans.
Men jag stannar kvar.
Jag borde resa till dŠr flickorna Šr varma och fšrstÃ¥r.
Men jag stannar kvar, ja jag stannar kvar.

Ref.
I Stockholm é jag fšdd.
DŠr har jag min familj,
och jag hittar nŠstan šverallt, men Stockholm har blivit kallt.
DŠr lever mina barn,
och jag hittar nŠstan šverallt, men Stockholm har blivit kallt.

Vers.
Jag borde Ã¥ka hŠrifrÃ¥n, jag borde resa nÃ¥gonstans.
Men jag stannar kvar, ja jag stannar kvar.

Ref.
I Stockholm é jag fšdd.
DŠr har jag min familj,
och jag hittar nŠstan šverallt, men Stockholm har blivit kallt.
DŠr lever mina barn,
och jag hittar nŠstan šverallt, men Stockholm har blivit kallt.
DŠr har jag min familj,
och jag hittar nŠstan šverallt, men Stockholm har blivit kallt.
Men Stockholm har blivit kallt.