Pådriven köld i sydlig vandring.
Motbjudande intrång in till var benmärg.
Som envetet trotsar vindkastens slungande flykt
Levnadsafton faller och den förgätne irrar sig bort.
Tyngd av kroppens skugga, på drift i okänt hav.
Främmande för himmelens sken.
Dagen och ljuset väckte misslynne.
Mörken nätter grep tag och klängde sig fast.
Vilse under fjällets grunder..
Från urgrund ett rop av nöd.
Och levnadsmorgon klarnar.
Этот текст прочитали 149 раз.