Du faller handlst framfr mig
p din vg mot oknda land
Och nr din sjukdom tagit dig
ska jag ge ngon gata ditt namn
Tar fram vr kamera
Tar nnu en bild
Dr du bara ler och ligger still
Det verkar s enkelt vnnen
nd r det s obegripligt svrt
Ja, det verkar s enkelt vnnen
Men ingenting i denna vrlden var
vl ngonsin ltt att frst
Jag tog en roll nr du blev sjuk
En roll som krvde hrdare hud
Min kraftreserv den tar snart slut
Som min tro p en ingripande gud
I ditt stora hjrta brjar slagen bli sm
Och du rr min kind s jag frstr
att det bara r timmar tills du gr
Lalalalalala...
Fem steg bakt, tv steg fram
P lite hll liknar det dans
Och i drmmen hller du i min hand
Det verkar s enkelt vnnen
nd r det s obegripligt svrt
I en vrld byggd av mn fr mnnen
Dr ingenting har ngot vrde
Utom minnet av allt som var vrt
Этот текст прочитали 362 раз.