I hela världen trodde jag
I luften, vattnet och stenarna
Solen, stjärnorna, Jorden
När jag var ung var jag likadan
Hela vår värld var vårt fosterland
Men nog krympte den litegrann
Nu fick det räcka med Jorden
När jag blev stor blev det klart för mig
Att var och en tänker nog mest på sig
Och jag var en lågavlönad tjej
Bara en gäst på Jorden
Och i dessa inackorderingsrum
Där man fick sitta tyst och stum
Ett betalande inventarium
En fånge i bur på Jorden
Och åren med Karlsson dom gick väl an
Men lägenheten den hade han
Och hellre än att leva med denna man
Lämnade jag denna Jorden
Så var det dags för bostadskön
"Vad har ni för ålder, yrke och lön?"
Halvgammal, fattig och kvinnligt kön
Då finns ingen plats på Jorden
Nu har jag hamnat på ålderdomshem
Här är vi två hundra åttio fem
Och jag känner det i varenda lem
Hur jag längtar till Jorden
Snart ska jag få ett eget rum
Ett fem fot brett och ett par tre tum
Och då sker ett mysterium
Då blir jag ett med Jorden
Этот текст прочитали 118 раз.