Självdestruktivitetens gömda sal
Belägen i intet, fri från livslust
Där artärer splittras och blod flödar
En sal blott befintlig genom sorg och hat
Präglad av evigt lidande och evig vämjelse
Ständiga självmordstankar och evig ångest
Blodiga väggar och svarta fönster
Det finns bara tomhet att finna
En återvändsgränd liktydig allt annat
Ett ofärgängligt svävande mellan sorg och hat
En enorm känsla av meningslöshet
En förnimmelse om att livets förlisning är nära
Det går ej att rymma från denna tomhet
Då återfinns inget mer än ändlösa korridorer
Livet sjunker sakta ned i fördärvets hav
Ett bottenlöst hav av ångest