Som maskiner, vi förvandlas, tunna ådror i själen blir tunnare
Ingen märker hur du skakar och jag minns hur snabbt du drar
Kalla nätter och ingen vaken, allting är nånting som sker under huden,
Konstruerat för dina händer och du vet hur man håller hårt
Nu ser jag klart du blir askan i mig x2
Nu när jag förklarat hur det är uti mig
Kommer ingenting förrän spåren lämnat mig
Jag minns så tydligt hur jag läckte, dina ord om förbannelser släcktes.
jag förlorar hela tiden jag blev ensam i ett hav.
Ser jag länge alltid vaken inga (kantslag i mitt bröst?). Och hur man
lever förblir en gåta men jag minns hur allting var
Nu ser jag klart du blir askan i mig x2
Nu när jag förklarat hur det är uti mig
Kommer ingenting förrän spåren lämnat mig
Så tro aldrig aldrig att jag inte vet att du kommer tillbaks och platserna
jag lämnat blir till aska i min själ