Sjšršvar-Fabbe, farfars far,
Šr minsann en sjusŠrdeles karl,
kring alla hav han far och far,
tjohej hadelittan lej.
Sjšršvaryrket passar'n bra;
"De Šr bara att ršva och ta,
och de", sa Fabbe, "gillar ja",
tjohej hadelittan lej.
Men då...
vad står på?
Fabbe blir plštsligt blek och grÃ¥!
Oj då!
Vad står på,
oj oj oj oj oj oj oj!
(Oj oj oj oj oj oj oj!)
Sjšršvar-Fabbe, farfars far,
Šr minsann en sjusŠrdeles karl,
men han Šr sjšsjuk alla da'r,
tjohej hadelittan lej.
Stormen ryter och åskan går,
havet brusar och seglena slår,
ner i kajutan Fabbe går,
tjohej hadelittan lej.
KrŠks och svŠr och mÃ¥r inte bra.
"BŠttre vŠder det vill jag nog ha,
annars", sa Fabbe, "slutar jag",
tjohej hadelittan lej.
Men då...
vad står på?
Fabbe blir plštsligt blek och grÃ¥!
Oj då!
Vad står på,
oj oj oj oj oj oj oj!
"D'Š nÃ¥t ingen mŠnska fšrstÃ¥r,
varfšr alltid sÃ¥ illa jag mÃ¥r,
bara båten guppar och går,
tjohej hadelittan lej."