Kärleken, ingen vet var den är
Kärleken, en dag bara står den där
En natt i Santiago, när jag dansade och drack
mötte jag plötsligt din blick
Tusen mil från varann lever vi
Båda vet att vi inte har är tid
En natt i Santiago, medan klockorna stod still
och sedan var allting förbi
Adios, tengo que irme a mi tierra
Pero siempre he de pensar en tu destino
Den vackraste kärleken är nog den
som aldrig når mer än till förälskelsen
En natt i Santiago; ljuva saknad, ljuva sorg
Må minnet få vila i frid
Me gustas cuando callas
Porque estas como ausente
Y me oyes desde lejos
Y mi voz no te toca
Parece que los ojos
Se te hubieran volado
Y parece que un beso
Te cerrara la boca