Du har stått vid horisonten
du har tittat mot havet om jorden var rund
men allt som du såg var en båt som försvann
i dimman som rullade fram
jag är inte rädd att flyga
jag för ovanför molnen står himlen på glänt
som jorden och månen vi dras till varann
men håll mig så hårt som du kan
jag känner mig som...
en sattelit, sattelit
som en sattelit högt i det blå
sattelite, sattelit
som en sattelit
nu, kan jag förstå
oh, vad världen är liten ändå
högt i det blå
vi har gått omkring på jorden
vi har dragit vår frihet på släp överallt
och solen har värmt oss, men när den går ner
behöver jag värmen du ger
Dieser text wurde 131 mal gelesen.