Ifrån bonnavischan uti sverige.
Till Vancouver uti kanada.
Åkte det en man med svenska färger.
För att hugga träd i skogarna.
Han var stor och ståtlig som en fura.
Fast han hade fått en fix idé.
Han drack bara öl och anglostura.
Trodde han blev friskare av det.
Så när han kom in i djupa skogen.
Då så var han full som en kanon.
Packningen han bar var rena krogen.
Så den innehöll ju starka don.
Men han jobbade som själve hundan.
Tills han börja svaja av och an.
Då sprang alla kompsiarna undan, började att skrika till varann.
Timber (timber).
Skrek dom när han ramlade omkull.
Timber (timber).
För han var nästan alltid jätte full.
Alltid fick han hänga med på party.
Och där blev han väldigt populär.
För det var en man med jätte fart i.
Fast det kunde bli en del besvär.
Möblerna var ständigt uti fara.
Där han gick och raglade omkring.
Säker kunde aldrig någon vara.
Att han inte välte någonting.
Timber (timber).
Skrek dom när han svaja som en tall.
Timber (timber).
Sen åkte han i bordet så det small.
Men en dag till sist, blev det kassa brist.
Han for hem till sweden, och blev nykterist.
Men än idag hörs i kanada, vilda vrål i skogarna.
Timber (timber).
Skrek dom när han ramlade omkull.
Timber (timber).
För han var nästan alltid jätte full.
Ja...
Yeho...
Timber (timber).
Vrålar man i skogen än idag.
Timber (timber).
När man fäller träd i kanada.